Speedy mår bra idag:)

På förmiddagen så var det pulkaåkning för barnen. Terese och Emelie höll i det:)

Jag lyckades lura med Anette på 2.5km skidtur under tiden. (Jag har tjatat hela förra vintern att hon skulle bli med)

Jag har hittat ett sätt som får mina barn att städa:)

Jag skrev upp en massa saker som behövdes göras och sen numrerade jag de och fixade lappar med siffror på:)

Dra en lapp och gör det:)

Funka skitbra!!!

Bjöd svärföräldrarna och mamma på tacos och melodifestivalstittande:)

En trevlig kväll:)

Puss på er;)

På tal om melodifestivalen, så tyckte jag att Nicke Borg var bäst!!

Nä, god natt imorgon jobbar jag 7-21!

Vill aldrig mer vara med om det!

Vilken jävla mardröm!

Gårdagen innehöll nog nästan allt, irritation, glädje, skräck, tårar, oro, lättnad.

När jag öppna dörren och skulle ta in hästarna, så kom bara Goali.

En snabb blick över hagen visade Speedy liggandes fastklämd mellan husväggen och snöraset.

Hur länge han legat där vet vi inte. Sist jag såg honom var när jag åkte från jobbet strax före 15. Jag kom till stallet strax efter 20.

Han har definitivt legat där några timmar i alla fall.

Han var trött, iskall och utan ork.

Ringer efter Ronny o svamlar och gråter, han kom som skjuten ur kanon.

Ronny börjar gno han och försöka få upp värmen, jag springer o hämtar täcken och spadar och börjar gräva. Ronny ringer svärfar som kommer och inser att vi behöver H7-an (grävmaskin)

Jag ringer och stammar nånting till Larsa, så han, Anette och Tim kommer.

Alla gnor Speedy, och vi försöker att dra upp honom, men han orkar inte.

Jag är i chocktillstånd och irrar faktiskt mest omkring, klappar och pratar med Speedy springer som en yr höna, ringer vetrinären Anders Haugen som som tur är har jour. Tänk om det hade varit någon i Elverum eller Trysil, hu hemska tanke.

Anette lyckats gräva sig under Speedy så hon o Ronny får igenom stroppen.

Ingemar drar fram honom och de får upp honom, men han är så svag så han bara ramlar ihop. De får upp honom igen, men samma sak, han ramlar.

Jag ringer Haugen igen, han är på väg.

Samtidigt lyckats Ronny, Anette, Lars-åke och Tim få upp honom. De lyckas få in honom i stallet genom att stödja upp honom.

Ingvor har hunnit ner oxå, alla hjälps åt att gno Speedy med hö och försöka få upp värmen på honom.

Svärfar tar tag i hagen och säkrar den.

Haugen kommer och lyssnar på hjärta och mage. Allt låter bra. Speedy får kortisonsprutor för att förebygga korsförlamning.

När jag kommer hem igen kollar jag telefon för att få någorlunda tidsbegrepp. Mellan 23-25 min tog det från att jag hittade honom i hagen tills han var uppe på benen. Det kändes som vi höll på i flera timmar.

Var till stallet och kollade till honom kl 3 i natt, då var han trött med såg ut att må bra.

När jag hade ut de idag så gick han fram och tillbaka en stund, tog lite hö kom o tittade på mej sen rullade han sig och tittade på mej, ungefär som för att tala om att det är ok, matte.

Min kloka underbara häst!!

Ett stort tack till underbara Anette, Lars-åke och Tim, till min underbara man Ronny och till den bästa sväfadern man kan ha, Ingemar!!

Utan er vill jag inte veta hur det hade gått!!